Min sorgligt misshandlade och eftersatta blogg

Ja, så känns det. På senare tid har det blivit varken hackat eller malet. Varken fölblogg eller fulblogg. En sak kan sägas i alla fall: Fölet på bilen ovanför har ingenting med verkligheten att göra. Får jag bara fram kameran någon gång (ni vet, minneskapacitet gäller både människor och datorer...) så ska ni få se på en helt annan dam. Men å andra sidan - ska man ta ett kort så måste objektet stå stilla och det gör inte Siri speciellt ofta nuförtiden. Typisk ADHD-häst! Att någon kan ha så mycket energi så att man helt plötsligt lyfter på alla fyra benen samtidigt och bara hoppar upp i luften av lycka är för mig ett under. Jag har fullt upp med att släpa ihop 10 000 steg på en dag med ett ben i taget.

Sista momentet i 23 saker är igång och där har jag för en gångs skull en fördel eftersom jag varit poddare ganska länge. Kan knappt leva utan min iPod. Hade tidigare en enkel mp3-spelare som jag tyckte var komplicerad att få över material till (den ligger mest och skräpar nuförtiden, först till kvarn...) men sedan upptäckte jag iPod och iTunes! Enkelt och användarvänligt. Genom iTunes kan man även köpa poddböcker och de hanterar även de prenumerationer man vill ha på poddsändningar. Så tack vare det har jag länge njutit av Mia & Klara, Spanarna och Sommar på tider då jag själv vill lyssna -på badstranden, på vägarna eller i hängmattan.