Tiden gick fort och vips var våren där och mamma och barn gick på bete. I början fick vi knåpa ihop grimman så att den skulle passa för inte ens minsta storleken var liten nog. Siri härmade raskt mammas betande och grönt gräs i kombination med diande gjorde henne snart energisk och lekfull.
1 kommentar:
Tror mig eller ej.. Detta är kommentar nummer två jag klarar utan ditt moraliska stöd. Det kanske finns hopp...Det skall bli kul att följa Siris väg tillsammans med mamma Storm. Kanske Sixten smyger sig in i arkiven också???
Hej så länge!
Lena
Skicka en kommentar